16 november
Konstnärsnämnden uppmärksammar i år Sara Edström, Therese Engström och Anja Örn som driver Galleri Syster i Luleå. De delar på stipendiet som är på 150 000 kronor.

Dynamostipendiet är avsett att uppmärksamma den som på eget initiativ skapar nya arenor där bild- och formkonstnärer kan möta sin publik. Stipendiaterna behöver inte själva vara konstnärer, däremot måste verksamheten vara viktig för bild- och form­konstnärer genom att skapa nya offentliga platser för samtida bild- och formkonstnärer.

Bildkonstnärsfondens ledamot Moa Krestesen delar ut stipendiet fredagen den 16 november i samband med invigningen av Luleåbiennalen.

Bildkonstnärsfondens motivering till årets Dynamostipendium lyder:
Att skapa en mötesplats för konst och konstsamtal i den geografiska periferin är ett viktigt initiativ. Att tolv år senare lyckas hålla det dynamiskt, aktuellt och utmanande är beundransvärt. För konstnärer som väljer att bo och verka utanför storstäderna kan en mötesplats som Galleri Syster vara helt avgörande. Genom sitt gedigna arbete har Galleri Syster bidragit till en betydande arena för konst i norra Sverige. ”Systrarnas” feministiska och självorganiserande struktur har skapat en scen där idéer modigt tillåts prövas och göras. Här möts lokala, nationella och internationella konstnärskap som engagerar.

Hand i hand går Lillasyster – en verksamhet som drivs av och med ungdomar med Galleri Syster som mentorer. Lillasyster är ett nyskapande och konstfrämjande initiativ som möjliggör samtal över generationsgränserna.

29 sept – 13 okt
Sonia Hedstrand: Life in 2.5 Dimensions

Det tredimensionella livet är den komplicerade fysiska verklighet där vi lever, jobbar, kramas, äter mat, missar bussen, blir sjuka, svikna, överviktiga, känner oss osedda och blir deprimerade. Det tvådimensionella livet är bildernas, tv-seriernas och dataspelens spännande, vackra, dramatiska, underhållande, empatiska och platta värld. Där är allt mycket enklare, och vi väljer att tillbringa mer och mer tid där.

Vad händer när gränserna mellan den tvådimensionella och den tredimensionella världen suddas ut? När alla använder filter för att se bättre ut och bara postar om sina framgångar men inga motgångar? När du kan gifta dig med din älskade animékaraktär i ett VR-spel? När du kan hyra en partner som alltid är snäll och glad?

I videoinstallationen Life in 2.5 dimensions berättar personer som jobbar med att hyra ut sina känslor. De försörjer sig genom att agera familjemedlemmar, partners, dejter eller vänner i den fysiska verkligheten. Vi får också höra forskare inom emotionell sociologi och digital populärkultur analysera en samhällsituation där allt större del av gemenskap och tillhörighet kan köpas i form av performativt, estetiskt och emotionellt servicearbete.

Verket reflekterar över hur den ökade graden av representation och performativitet både yrkesmässigt och socialt hör ihop med den globala upplevelsekapitalismens utveckling, samt hur den eskalerande konsumtionen av dataspel och sociala medier påverkar våra relationer och känslor.

Sonia Hedstrand arbetar med video, fotografi, text och performance. Hennes konstnärskap analyserar och leker med underliggande strukturer i samhället och konsthistorien, med särskilt fokus på genus. Sonia är alumn från Whitney Independent Study Program, New York, 2012 och har en master i fri konst från Kungl. konsthögskolan, Stockholm 2011. Hon är även verksam som skribent och lärare, samt ingår i flera konstnärliga samarbeten som Dryckesbröderna, Osäkerhetsprincipen och 0s+1s Collective.

1 – 22 september
Parallella linjer
och
Prinsessor utan panik, med Kristina Abelli Elander

Vi visade Gittan Jönssons film Parallella linjer – ett kvinnohistoriskt dokument, och original ur hennes och Kristina Abelli Elanders seriealbum Prinsessor utan panik

Filmen Parallella linjer utgör en personlig spaning efter den feministiska rörelsens avtryck i konstvärlden.

Konstnären Gittan Jönsson var som ung aktiv i 70-talets feministiska kretsar i Stockholm, där de tillsammans kämpade för att kvinnor skulle ta plats i den manligt dominerade kulturvärlden. När Jönsson flyttar till Berlin på äldre dagar ser hon ojämlikheten på den tyska konstscenen, och det påminner henne om hur dåligt läget var för kvinnliga konstnärer i Stockholm på 70-talet. Men hon ser också att det faktiskt skett framsteg i Sverige sedan dess. Kollegorna från den tiden träffas och väcker minnena till liv runt frågorna: – Varför kämpade de egentligen så ihärdigt? Vad blev det av alltihop? Varför skrevs inte dessa utställningar in i den akademiska konsthistorien?

I Berlin intervjuar Gittan Jönsson några konstnärer från det internationella nätverket ƒƒ, som ger sin syn på feministisk konst idag.

Med samtal och intervjuer i ateljéerna i Stockholm medverkar konstnärerna Kristina Abelli Elander, Lotta Hagerman och Barbro Hedström – och i Berlin konstnärerna Mathilde ter Hejne, Antje Majewski och Ulrika Segerberg.

Filmen bygger en bro mellan de yngre konstnärerna i Berlin och de äldre i Stockholm. De delar med sig av sina personliga erfarenheter av det patriarkala systemet – som hur moderskap och konstnärskap kan förenas. Det uppstår samtal som överbryggar gränserna mellan tid och rum.

Hur vi på det feministiska, Norbottenslokaliserade, självorganiserade Galleri Syster agerar på den nutida svenska konstscenen och i samhället i övrigt, innebär för oss ett ställningstagande och en kamp som behöver föras. Samtidigt har vi i vår verksamhet under de senare åren även agerat inom och undersökt delar av den Berlin:ska konstvärlden. Och för något år sedan gästade ƒƒ oss. De parallella linjer vi ser i vår egen verksamhet till det vi ser i Gittan Jönssons film gör oss ännu gladare över att visa den!

3 September: Tre tidskrifter på tur #2
Galleri Syster arrangerade ett samtal med tidskrifterna OEI, Subaltern och Walden om kulturtidskriftens möjligheter och utmaningar idag

Att driva en kulturtidskrift handlar inte bara om att ge ut en fysisk publikation med en viss regelbundenhet, utan också, och idag mer än någonsin, om ett ständigt arbete med publicistiska infrastrukturer och ekologier. Redaktörerna för OEI, Subaltern och Walden – tidskrifter som rör sig mellan poesi, konst, film, filosofi och politik – talar utifrån sina olika redaktionella praktiker och historier om arbetet med att ständigt försöka skapa nya sammanhang och gemenskaper för läsande, betraktande, skrivande, tänkande, diskussion och kritik.

10 – 29 augusti

Utställningen är ett samarbete mellan det konstnärsdrivna Galleri Hilbertraum från Berlin och Galleri Syster i Luleå. Från Hilbertraum deltar Tobias Sternberg, Nat Tafelmacher-Magnat och Kuno Ebert i samarbete med Daniel Segerberg. Från Galleri Syster deltar Sara Edström och Anja Örn.

Titeln Hamnskifte leder tankarna till förändring, att transformeras från ett läge till ett annat, från en fysisk form till en annan. Det ligger någonting magisk och vidskepligt över ordet, men det kan också helt enkelt innebära ett utbyte mellan två hamnar, så som vi gör mellan våra gallerier i Berlin och Luleå. Galleri Syster har glädjen att välkomna konstnärerna från Hilbertraum till oss nu, och vi ser fram emot att fortsätta samarbetet med en utställning i Berlin i april 2019.

Vi inspireras och stärks av konstnärer som arbetar kollektivt, som skapar sina egna förutsättningar för att skapa, leva och utvecklas. Och som samtidigt skapar möjligheter för andra konstnärer att kunna göra detsamma. Det självorganiserade, konstnärsdrivna segmentet i konstvärlden ger plats för ett mänskligare perspektiv. Vi vill visa att konstnärsrollen inte behöver vara så smal,  inte behöver sitta fast i den förlegade bilden av det enskilda geniet som skapar och lider i sin ensamhet i ateljén tills hen kommer ut med ett mästerverk.

Med det här utbytet mellan Hilbertraum och Syster vill vi stötta varandra och ge varandra utrymme att verka som konstnärer i ett bredare perspektiv. Vi är alla i olika faser i våra liv, och för att fortsätta ett aktivt yrkesliv måste de olika faserna och delarna få plats. Fortfarande står det enskilda konstnärsgeniet högst i den traditionella hierarkin. De verk som skapas t ex av ett konstnärspar som Sternberg och Tafelmacher-Magnat ses mer som en lek eller ett experiment. Paret har medvetet valt att förändra sitt arbetssätt och göra verk tillsammans nu sedan de fått barn, för att inte hamna i förlegade roller och ständig stress att inte hinna med sitt eget skapande. Det är ett feministiskt ställningstagande att begära samma erkännande av de verk de skapar som par, som familj. Kuno Ebert delar ateljé i Berlin med Daniel Segerberg. För den här utställningen har de för första gången samarbetat med ett verk som på ett fint sätt kombinerar deras individuella konstnärskap och skapar något nytt. Här släpper de prestigen och gläds åt det kollektiva skapandet. Även Kuno Ebert kommer till Luleå med hela sin familj. Utbytet med Galleri Syster blir också ett tillfälle för familjen att umgås istället för att stjäla tid från semestern genom att ena parten åker iväg och jobbar. Vi som driver Galleri Syster lägger stor vikt vid att arbetet med galleriet ska kunna kombineras och flyta ihop med våra egna konstnärskap, och att vår verksamhet ska anpassas efter hur våra liv förändras. Även för Anja Örn måste familjen få plats i sättet hon arbetar med konst. Både i form av samarbeten med sin man Tomas Örn, och med att förändra sitt arbetssätt och arbetstakt så att sonen Miika också passar in. För Sara Edström är det andra förändringar som tagit stor plats i livet och hon har kommit till insikt om att skilsmässo- och medelålderskrisen kräver sitt utrymme och måste komma fram både i konsten och i livet. Det går inte att låtsas som att allt är som vanligt när alla delar i livet kastas upp och en inte vet hur de ska falla på plats.
(Bild från The Witch, videostill, 8’50”, 2013, Nat Tafelmacher-Magnat och Tobias Sternberg)

//////////////////////////////////////////////////////////////

Shapeshipping –

The exhibition is a collaboration between the artist run Gallery Hilbertraum from Berlin and Galleri Syster in Luleå.

Artists from Hilbertraum are Tobias Sternberg, Nat Tafelmacher-Magnat and Kuno Ebert who participates in collaboration with Daniel Segerberg. Artists from Galleri Syster are Sara Edström and Anja Örn.

The title Hamnskifte / Shapeshipping  suggests shifting and transformation of forms, and also magic and old superstition, but at the same time means ’to change ports’, which we are sort of doing between Luleå and Berlin. Galleri Syster has the pleasure of welcoming the artists from Hilbertraum to us at this point, and we look forward to continue the collaboration with an exhibition in Berlin in April 2019.

We are inspired and strengthened by artists working collectively, artists that create their own conditions to be able to work, live and develop as artists. Who at the same time creates opportunities for other artists to do the same. The self-organized, artist-run segment in the art world provides space for a more human perspective. We want to show that the role of the artist does not have to be so restricted, doesn’t have to be stuck in the old idea of the individual genius that creates and suffers in the solitude of the studio until they come out with a masterpiece.

With this exchange between Hilbertraum and Syster, we want to support each other and give each other space to work as artists in a broader perspective. We are all in different phases of our lives, and in order to continue to work as artists these different phases and parts of life must find it’s place. Still, the individual artist genius ranks highest in the traditional hierarchy. The works created for example by an artist couple like Sternberg and Tafelmacher-Magnat are regarded like “play” or “experiment”. The couple has deliberately chosen to change their way of working and do work together now since they had a child, to avoid getting stuck in traditional gender roles and constant stress not to find time for their own art. It is a feminist position to request the same recognition for the works they create as a couple, as a family. Kuno Ebert shares studio in Berlin with Daniel Segerberg. For this exhibition, they have collaborated for the first time with a piece of work that combines their individual artistry in a playful way and creates something new. Here they let go of the prestige and have fun with their collective work. Kuno Ebert is also coming to Luleå with his family. The collaboration with Galleri Syster also becomes an opportunity for the family to hang out, instead of stealing time from the holiday by one part leaving to go off working. We who run Galleri Syster place great importance in combining the gallery work with our own artistry, to make sure it is adapted to how our lives change. For Anja Örn, the family needs to fit into the way she works with art. Both in the form of collaborations with her husband Tomas Örn, and by changing her way of working and control her workload so that their son Miika also finds his place. For Sara Edström, there are other changes that have taken up space in her life and she has realized that the divorce and midlife crisis requires time and must come through both in art and in life. One cannot pretend that everything is as usual when all parts of life are thrown up and one doesn’t know how they will to fall in place.
(Picture from The Witch, videostill, 8’50”, 2013, Nat Tafelmacher-Magnat och Tobias Sternberg)

 

Therese: – Jag har ett förslag: Ska vi kalla vårt verk för ”Psykisk ohälsa; något för mig, kanske något för dig?”?
Anna: – Nej. Nej, nej, nej, det ska vi inte!
Therese: – Nähä… Ok, vad sägs om ”Vi som har åt nerverna. En kväll med visdomsord av Anna & Therese” då?
Anna: – Visst skojar du nu?
Therese: – Kanske. Jag vet inte riktigt. Vad tycker du att vi ska kalla det?
Anna: – Hmm. Verket är ju ett slags samtalsverk. Och ett slags promenadverk. Det tycker jag ska finnas i titeln på något sätt.
Therese: – Ok, jag fattar och håller med! … Du, nu har jag ett ord på gång: ”Samtalsstråk”.
Anna: – Mmhm… ja, det gillar jag. Men det behövs något mer… Vad tycker du om: ”Samtalsstråk; när benen bär orden”?
Therese: – Ja! Det är ju på pricken, för att inte säga på pricken:ast! Tycker du att vi ska använda den där presentationen av verket vi skrivit tidigare, den om vår vänskap och vårt pratande?
Anna: – Ja! Jag tycker om den.
Therese: – Då gör vi så.

Samtalsstråk; när benen bär orden
I över 40 år har Anna Harju och Therese Engström varit vänner och samtalspartners. Och allra helst promenerar de medan de samtalar, låter benens takt sätta igång tanken och orden. De pratar sig igenom vardag, svåra dagar, lycka, depressioner. I samtalen finns en klangbotten av sökande, undersökande, av frågor som inte leder till ett bestämt svar, utan till ett sorts temporärt svar, som så småningom byggs ut, får en ytterligare dimension, och sedan ytterligare en.

Samtalsstråk; när benen bär orden är ett destillat av decenniers samtal, en undersökning, ett befriande skratt, en väg framåt.

11 maj #Konstnärligfrihet – Vi skapar vår agenda för framtiden
Ett samtal på Galleri Syster fredag som arrangerades av Volyms redaktör – konstnären och Konstsupporten Ida Rödén

– i samarbete med Galleri Syster i Luleå.

Den 5 december 2017 publicerades #konstnärligfrihet, bild- och formkonstnärernas #metoo-upprop. I ett slutet forum hade strax över 2000 kvinnor och trans- och ickebinära personer inom bild- och formkonstvärlden samlats och delat historier om sexuella övergrepp och maktmissbruk. I slutändan skrev 1626 personer under uppropet. Det var många som hörde det gemensamma rop som gav röst åt många som inte tidigare kunnat tala. Nu ska det högljudda och omvälvande övergå i handling.

Under samtalskvällen på Galleri Syster pratar vi om konstläraren som tar sig sexuella friheter på grundutbildningar, vi diskuterar geniförklarade professorer som trakasserar sina studenter, vi resonerar kring utsattheten som yrkesverksam där övergreppen sker i slutna rum, utan vittnen. Vi ser strukturen som ligger bakom, reflekterar över inkludering – vem får synas, höras och ta plats? Vi ser den större bilden, hur våld inte enbart riktas mot våra kroppar, utan mot våra röster och rätten till våra berättelser – feministiska handlingar som möts av förakt och motstånd.

Nu är det är dags att sätta vår egen agenda. Under kvällen samtalar vi utifrån det egenupplevda, vi läser upp vittnesmål och vi deltar i en ceremoni där våra feministiska föregångare bjuds in. Vi inkluderar och vi arbetar tillsammans. Med solidaritet i centrum tar vi nästa steg framåt. Det är dags att riva upp privilegier, eller utmana dem, eller vidga dem till att omfatta fler. Problemet tillhör oss alla. Samhället måste förändras. ”Det är din uppgift att förändra det, och min, och vår.” (Rebecca Solnit)

Kvällens medverkande:
Rut-Malin Barklund, smyckekonstnär, utbildad Konstfack. Sedan 2017 driver hon även Barklund & Co – ett tvärsisciplinärt nav och utställningsplattform.
Katrin Holmqvist-Sten, prefekt vid Konsthögskolan, Umeå Universitet.
Katarina Pirak Sikku, konstnär och konstnärlig forskare som arbetar med rasbiologernas historiska övergrepp på samer. Utbildad vid Konsthögskolan, Umeå Universitet.
Ida Rödén, konstnär, skribent och redaktör för Volym. Utbildad vid Konsthögskolan, Umeå Universitet samt California College of the Arts i San Francisco.
Zafire Vrba, konstnär och pedagog som arbetar med tillgänglighet, transperspektiv och tryggare rum, samt driver det feministiska galleriet FAGS.

 

23-24 mars Gemeinsam – Selforganized artists of the North at GlogauAIR in Berlin.

Picture: Meri Nikula LOUHETAR // Collaboration with Essi Korva (Sculptural Dress) and Meri Nikula (voice & performance) // PHOTO CREDIT: Jari Mäntylä

//////////////////////////////////

What do we need? In order to feel that we are moving, not standing still: to avoid becoming bogged down in internal or external issues, but instead to progress from one question to the next? To develop – as a person and as an artist?

We need each other; we need to discuss, reflect, obstruct, construct. We need dialogues and polylogues. We need co-participation. As individual artists we cooperate long-term with invited artists, creating mutual mentorship, broadening our artistic practice, our organising, our thoughts.

We embrace the collective practice, we find strength in each other and have so much more fun together.

Participating artists:
Elin Maria Johansson // Hanna Kanto // Meri Nikula //Sara Edström // Stefan Riebel // Anja Örn // Tomas Örn // Fanny Carinasdotter // Therese Engström // Anna Harju // Vappu Jalonen

Thanks to: Region Norrbotten and GlogauAIR for a good collaboration

//////////////////////////////////

Elin Maria Johansson

“He called them moon waves” 2018, animated film
Sound composer: Michel Wenzer.

“The wind can be a raging demon that spreads death and destruction. But it is also the breath of the earth that can intervene in human lives in many different ways.”
J.D. Ratcliff
Elin Maria Johansson’s practice spreds over installations, film, performance, sound works and objects. Her work often circles around the subject of time. In an attempt to figure out how if it can be perceived, and the impossible in trying to capture it.

“By using tactile and performative approaches in my work, I seek to find a physical point of contact between the work and the viewer. Create a state of being, from which the perspective of time, body and what is seen as truth, is distorted.”

In her works it´s often difficult to define reality from imagination. They seem to move between the subconsciousness and the real world. Our society, historical events merged with destinies, unattainable fantasies, the shadow of the past and ominous state.

It does not try to escape reality but create another reality from were new myths about our contemporary society can occur.

Elin Maria Johansson has for many years been a part of establishing the self organized art space Gylleboverket in the south of Sweden, and Galleri Syster is happy to be their collegues in the network for self organized spaces in Sweden, The Collective Brain.
http://www.gylleboverket.se
http://elinmariajohansson.com

//////////////////////////////////

Hanna Kanto
Paintings. Oil / acrylic on canvas.

Hanna Kanto was born in Tornio, Finland 1981 and has been living and working in Northern Finland, Norway and Sweden as a visual artist since 2008. To live in the north is important to her because it is part of her identity and thus also the fundament of her art. She is inspired by the rugged landscape and the traditional culture of her northern homeland. She has the minimalistic and inhospitable northern landscape and it’s people as reference points for her art. The thematic arc of Hanna Kanto’s art is supported by a concern about the disappearance of a unique cultural environment. Even though certain nostalgia and sorrow is present, the paintings are above all elegiac shots of the beautiful northern landscape and it’s original and rich cultural heritage. She also explores and study herself in the landscape, how it is to live and dwell as a woman in North.

Hanna Kanto’s work consists mainly of acrylic and oil painting but also build installations and produces video art around the same theme. She uses the medium of painting both in a diversified and experimental way.

She has been working very actively as a visual artist during the past ten years and frequently exhibits both in Finland and Sweden, and has participated in exhibitions in different parts of Europe.

Hanna Kanto has been very active in the nordic art scene working with and initiating many collaborative projects in a region that so well needs people like her. Galleri Syster is proud to call her our friend since we first exhibited her work in Stockholm 2013.
http://www.hannakanto.com

//////////////////////////////////

Meri Nikula
LOUHETAR
Vocal Performance with a Sculptural Costume
Louhetar is a raw queen, an animalistic mistress. An ancient feminist icon coming alive from the tales of Kalevala.
Collaboration with Hanna Kanto (Sculptural Dress) and Meri Nikula (voice & performance)

MERI NIKULA is an experimental vocalist, performance artist and transformational healer from Finland. Her own voice and body are the core elements of creation. Meri’s work is very visceral, often a sensual experience. Meri graduated in 2007 from the Royal Academy of Art, The Hague, The Netherlands, with a solo performance ‘In the Flesh I Reside’ for voice, body and video. The main theme of her artistic research and expression has been the human condition and the psychophysical experience of how it feels to live on this planet at this time, as a human being. Meri’s work is very visceral, often a sensual experience.

Meri is working internationally as a performing artist and a healing vocal channel, collaborating with a wide range of other artists, dancers and musicians. She is combining her experience in music, dance, art and healing practices to teach ’Voicing Your Body’ workshops for deepening awareness of your body & voice and tuning into free expression. The healing effects of artistic creation and free vocal expression and the limitless possibilities of the human voice are the core subjects of her work and research.

Galleri Syster is inspired by her extensive collective practice, and we are happy to have found her through her collaboration with Hanna Kanto and Essi Korva in Haparanda in the very north of Sweden.
www.merinikula.com

//////////////////////////////////

Sara Edström

I Don’t Look Good Naked Anymore
Video loop and sculptures

The midlife crisis hit me with full force right in the stomach. And it keeps hitting me every day, almost every second. Now I’m a bit tired. It would be so insanely nice to sit back and feel that I am good enough. I feel paralyzed and tense and I can’t seem to catch enough air. As if I sometimes forget how to breathe. I do not know who I am. I do not know what I look like. When I catch sight of my reflection in a shop window I wonder who the hell is that? Who am I supposed to be?

The project I Don’t Look Good Naked Anymore is a form of exorcism, a way to seize power over the crisis and take possession of my own body again.

Sara Edström is one of the members of Galleri Syster, a self organized art space in Luleå in the north of Sweden.
http://www.saraedstrom.se

//////////////////////////////////

Sara Edström and Stefan Riebel

Performing an Artspace

Performing an Artspace is an archive of performative proposals that address the necessary actions all around running an art space. The archive forms a stock for further action.

The project is a part of Galleri Systers ongoing project CollArtBoration, and Edström and Riebel continues the collaboration they started in Luleå 2017 with the exhibition Going Places – Finding Words.

Stefan Riebel is a Berlin based artist and founder of Institut Für Alles Möglishe with residency studios all over Berlin. Edström and Reibel’s collaboration is a part of his investigating project Project Space Practice.
http://stefanriebel.de
http://www.i-a-m.tk/project-space-practice.html

//////////////////////////////////

Anja Örn, Tomas Örn, Fanny Carinasdotter

Using landscapes
Videoinstallation 28 min

Using landscapes is a part of the artists’ ongoing investigation of the Aitik open-pit copper mine in Sakajärvi. The work collects voices connected to the mine in various ways. Knowledge, emotions, economics, and nature come together and push against each other in the dramatic landscape. The quotations are taken from interviews, news articles, informational films about Boliden, and the letters of Sakajärvi residents to the mining company, amongst other sources. Instead of following a single story with a definite ending, the artists allow the many voices to remain conflicting and multifaceted.

Using landscapes is an investigation of the intersections between industry and the landscape. An attempt to understand the endless beauty of the natural landscape and the vast size of the industry. Where does nature seize to be nature and where does the memory of the cultural landscapes end up?

A previous version of Using landscapes has been commissioned by Public Art Agency Sweden.

Fanny Carinasdotter investigates the spaces that arise when humans encroach upon the landscape and the traces we leave behind us. She works with photography, which she combines with interviews and archival materials. Fanny Carinasdotter has participated in multiple exhibitions in Sweden and internationally.
http://www.fannycarinasdotter.se

Tomas Örn is interested in how the hierarchy of power over public spaces is created, and how this is challenged by subcultures and civilian protests. He works with the meaning of place from a cultural-historical and artistic perspective. Tomas Örn has a background as an architectural conservationist.
http://ratdragonproduction.se/om-oss/tomas%20örn.html

Anja Örn is interested in the varying degrees of publicness of places. Using sculptural forms, she engages with nature and challenges the boundary between industry and landscape. Anja Örn established and runs Galleri Syster in Luleå and has participated in several exhibitions in Sweden and internationally.
http://ratdragonproduction.se/om-oss/anja%20örn.html

//////////////////////////////////

Therese Engström, Anna Harju

Walking and talking
Sound recording and video loop

For more than 40 years Therese Engström and Anna Harju have been friends and conversation partners. They have walked and talked through everyday life, crises, happiness, depressions. In their conversations there is a keynote of searching, investigating, of questions that might not come to one conclusive answer, but rather to a kind of temporary answer, that later on will be extended, given one more dimension, and thereafter yet another.

Walking and talking is a distillate of decades of conversations, an investigation, a path leading ahead.

As a little girl, Anna Harju wanted to become a maid in a big house; she dreamt about having the task of dusting statues to be able to hide behind them and carefully look out on the world, protected by the marble figures. But she became a musician, and instead of hiding behind statues, she performs on stage every week as a member of Gävle symphony orchestra.

Therese Engström is a writer and co-runner of Galleri Syster, a self-organized art space in Luleå in the north of Sweden.

//////////////////////////////////

Vappu Jalonen

Good Life
Performance (2018) 15 min

Vappu Jalonen is an artist and writer. She lives and works in Helsinki and Berlin. Her recent work includes text and sound performances in Helsinki, Geneva, Warsaw and Luleå as well as in Byron Bay, Melbourne and Sydney (2016–2017), and collective editing and writing of the publication No play Feminist Training Camp (nGbK, Berlin, 2017). She also took part in the exhibition and publication The Truth About Finland (Porin kulttuurisäätö, 2017).

Jalonen was selected for the Transfer North curatorial and critical writing residency programme (residencies in Galleri Syster, Luleå and Sámi Center For Contemporary Art, Karasjok, both in 2017). In 2018 she will be a fellow at the Saari Residence in Southwest Finland and at the Ars Bioarctica residency program in Kilpisjärvi. In September–November 2018 she will have an exhibition at Shedhalle, Zürich (together with Elis Hannikainen, Ernest Ah and Freja Bäckman).

Jalonen is doing her doctorate in the Department of Art at Aalto University School of Arts, Design and Architecture.
She is the drummer of a feminist metal band Lithalsa.

Vappu Jalonen was a resident artist at Galleri Syster in february of 2017. We love her work, and we are also inspired and impressed by her work organizing art events like No Play – Feminist Trainingcamp which took place in Berlin in 2016. The Training Camp stems from a queer understanding of feminism with a strong emphasis on grassroots models of collective organization, knowledges based in lived experience and the handling of daily oppressions.
Vappujalonen.com