6 – 28 juni SOCIOTOPKARTA – utställning med Karin Erixon
Vernissage 6 juni kl 11-14 (invigningstal kl 12)
Utställningen inviger Galleri Systers tematik DOM PRATAR OM OSS, läs mer här.
I utställningen Sociotopkarta presenterar konstnären Karin Erixon flera verk baserat på en konstnärlig fältstudie av ett skogsparti på Kronanområdet i Luleå. Arbetet grundar sig i Dialoger med skolbarn på Tallkronanskolan, och flera av hennes verk är skapade tillsammans med hennes egna barn som också bor i området. Utställningsperioden aktiveras genom olika aktiviteter för barn, såsom workshop och högläsning av boken Gropen skriven barnboksförfattaren Emma AdBåge.
MARKOMRÅDE, EGENDOM OCH ALLA BARNEN
Lekplatsens historia präglas av en olöslig motsägelse. Å ena sidan har moderniteten konceptualiserat leken som en biologiskt nedärvd drift som är spontan, njutbar och fri. Den högt värderade subjektiva upplevelsen av lek; en egenskap hos det autonoma, individuella jaget. Å andra sidan har moderna samhället rationaliserat och format barns lek med utgångspunkt att främja sociala, pedagogiska och politiska mål.
En sociotopkarta kan se ut på många olika sätt, huvudmålet är att kartlägga olika typer av sociologiska fenomen. Till exempel kan de användas för att identifiera ett område som har behov för stöd eller omvandling och används inom forskning och planering. Stadsplanerare och fastighetsproffs utgör en avgörande roll, där en mängd olika intressen resulterar i att facilitera och kontrollera barnens lek. Vuxna och föräldrar känner sig trygga, och barnen blir försedda med goda och nyttiga lekområden. Lekplatsens motiv är baserat på att leken har en form av behov av övervakning. I moderna områden, i upplysta samhällen, ökar välplanerade lekplatserna både markvärdet och skatteintäkterna.
På Kronanområdet i Luleå har konstnären studerat hur barnen leker i ett skogsområde intill skolan, ett område som de vuxna har bestämt att inga barn får leka på. Vad händer med den spontana autonoma leken som uppstår i skogen? Många barn som går på skolan bryter sig fria från de hypermoderna lekplatsen på skolgården erbjuder.. Barnen söker sig till den fria platsen som appellerar till fri lek, lek fri från regler, pedagogik och övervakning från vuxna. Denna paradox kan ses som ett resultat av den komplexa relationen mellan barns behov och de politiska och pedagogiska målen som finns i moderna samhället. Fokus i denna studie handlar framförallt om barnens relation till platsen, och platsens relation till barnens lek, sett från ett estetiskt och sociologiskt perspektiv.
“Gropen ligger bakom gymnastiksalen. Någon tog bort en massa grus där förr i tiden, nu växer det sly och stubbar och man kan vara där och leka. Hur länge som helst, hur roliga lekar som helst. Alla älskar Gropen – utom de vuxna. De hatar Gropen!”
från barnboksförfattaren Emma AdBåge´s prisbelönta bok Gropen.
_________________________________________________________________________________
BIOGRAFI
Karin Erixon är konstnär och curator med MA i visuell konst från Konsthögskolan i Oslo, Khio. I hennes konstnärliga arbete fokuserar främst på text, måleri och skulptur, ofta genom olika kollektiva processer. Själv beskriver hon sina verk som poetiska narrativ där hon ofta länkar kulturella, litterära, konsthistoriska referenser för att så återge nya berättelser med nya sammansättningar. Genom bruk av allegori, symbolism gestaltas återkommande sociala strukturer, politiska frågeställningar i relation till den privata sfären.
Genom åren har hon drivit flera självständiga workshops, läsgrupper, kollektiva projekt och varit initiativtagare till flera konstnärskollektiv och arbetsplatser för konstnärer under hennes år i Oslo. I samarbete med Cassius Fadlabi grundade Karin Erixon Khartoum Contemporary Art Center i 2016, ett konstnärsdrivet kulturcentrum i Oslo med ett starkt interdisciplinärt program fokuserat på Afrika och Mellanöstern som i dag fungerar som en plattform utan en fysisk plats. Tillsammans med Maria Erixon är hon också aktiv med det kollektiva projektet Mors Hage i Bensbyn.
Sedan 2022 är Erixon bosatt i Luleå. Hon flyttade till Norrbotten för att arbeta med kulturpedagogiska projekt för barn och unga genom föreningen KUBN. Idag, förutom konstnär, är Erixon verksam som Konstnärlig Ledare på konsthallen, Kulturenshus, Luleå.